’Nu blev jag ju inte läkare eller sjuksköterska, jag är superrädd för blod, det är läskigt att vara på sjukhus. Jag får ge tillbaks till samhället på annat sätt’
Microsofts Jennica Andersson är länken mellan modern teknik och Sveriges offentliga sektor. En stor uppdatering står på agendan.
Vårdkostnaderna går upp och vårdköerna blir längre. Svenska myndigheter halkar efter i cybersäkerhet samtidigt som IT-ärenden hanteras på en enslig ö i offentligt förvaltande. Det är de här frågorna som fyller Jennica Anderssons schema dagligen.
– Vad händer om vi istället för att prata om att tillsätta ny personal, ersätter det med digitala medarbetare? Är det rimligt att det sitter sjuksköterskor på heltid och bara schemalägger för att folk ska veta när de jobbar?
Sådant kan vi automatisera idag, menar Jennica Andersson, som är Microsoft Sveriges affärsområdeschef för offentlig sektor och huvudperson i de relationerna. Under Kvalitetsmässan som hölls i maj ledde hon sessionen Digitaliseringen ställer om samhället som belyste myndigheters, regioners och kommuners svårigheter att utnyttja den teknologin som finns tillgänglig i landet.
En utmaning och ett ansvar
När Jennica tidigare arbetade mot privata bolag såg hon hur modern teknik kunde anammas och utforskas i högt tempo. Att digitalisera offentlig sektor är en helt annan utmaning, som har vuxit till ett åtagande:
– Jag har funnit att man uppfyller ett större syfte med det man gör. När människor och teknik möts kan man åstadkomma något annat för Sverige, berättar hon.
– Helt plötsligt får en affär vi gör tillsammans större nytta. Här handlar det om att ge ett bättre liv och bättre vardag för medborgare.
Upplever du att du har den möjligheten idag?
– Modern teknik kommer vara avgörande för att möta utmaningar i samhället som åldrande befolkning, kompetensförsörjning inom sjukvården, ökad gängkriminalitet och ökade cyberhot. Jag menar att våra plattformar och ekosystem av partners kan göra det möjligt att lösa de här utmaningarna. förklarar Jennica.
– Dessutom står Microsoft för sina löften. Säger man till exempel att miljöfrågor är viktigt så investerar man sig i miljöfrågorna.
Saknas en central beslutskraft
I globala mätningar halkar Sverige efter i digitalisering, innovation och cybersäkerhet. Jennica hävdar att det krävs en radikal förändring av Sveriges offentliga förvaltningsmodell. I nuläget tas ofta IT-beslut separat från verksamhetsbeslut, snarare än att IT levererar på verksamhetens villkor.
– IT måste vara en del av ledningsgruppen och drivas som ett verksamhetsprojekt. Det är där du ändrar dina sätt att jobba – så den teknologin du köper kan användas för att frigöra tid för det som behöver göras, förklarar hon.
Jennica vill att frågan om modern teknologi och datadelning ska vara heltäckande och utgå ifrån nyttan för samhället:
– Sverige behöver en gemensam vision, baserat på landets och medborgarnas rätt till exempelvis likvärdig vård, snarare än juridisk rädsla att göra fel.
Risken med att inte använda molntjänster
Varje kommun, region och myndighet är skyldig att tolka lagstiftningen själv. Man behöver göra en risk- och sårbarhetsanalys och baserat på det man kommer fram till ta ett medvetet beslut vid införandet av molntjänster. Här argumenterar Jennica Andersson för att de riskerna och besluten behöver ägas av verksamheten, inte av IT eller jurister.
– Hur ska vi till exempel hantera en cybersäkerhetsagenda om vi inte utgår ifrån verksamheten och en helhetsbedömning? Vi kommer aldrig komma vidare om vi inte balanserar samtliga risker inför ett beslut, och när man anser att man bara bär ansvar för en typ av risk, säger hon, och återkommer till att IT-målen behöver vara förenade med organisationens övergripande mål som en möjliggörare.
Kan du förklara tankesättet från en myndighets perspektiv?
– Det är svårt, för en myndighets främsta jobb måste ju vara att göra det så effektivt som möjligt att hålla ihop och utveckla Sverige. Idag finns det en stor egenagenda i offentlig sektor, och den har jag svårt att identifiera mig med.
Konsekvenserna syns i vardagen
Under Kvalitetsmässan talade Jennica om utmaningarna med att effektivisera offentlig sektor med den moderna teknologin. Att själv kunna se teknologins potential har gjort detta till en ännu mer brinnande fråga.
– Jag har en son med ADD vilket gör att han går i skolan för det sociala, men mår jättebra av att jobba hemma. Med den hybrida läromiljön som möjliggörs av modern teknik kunde han höja sina betyg i sex ämnen, berättar Jennica.
Lika tydligt blir det för henne vilka delar av offentlig verksamhet som är i kritiskt behov av digital hjälp.
– Min mamma har också haft en hjärntumör som hon opererade. Och det är ingen rolig historia med brutna vårdkedjor – man måste nästan vara frisk för att kunna vara sjuk, säger hon och fortsätter:
– Och när man står inför det faktumet så tar man också sin medborgarrätt och tänker att ”här skulle man nog kunna hjälpa till och göra saker lite enklare”.
Övergripande mål med individen i fokus
Så vad behövs för att uppnå förändring?
– Pandemin visade att när krisen kommer så löser vi problemen tillsammans. Men hur kan vi uppnå samma effekt redan innan krisen inträffar? Vi har 290 kommuner, 21 regioner och 340 myndigheter, alla med sina individuella tolkningar av samma regelverk. Är det rimligt och en effektiv användning av resurser?
Jennica vill uppdatera vår tolkning av lagen och anpassa oss till vår nutid och framtid. Teknikrädsla behöver ersättas med grundlig riskhantering för att Sverige ska kunna använda den höga tekniska kompetens som finns i landet.
– Sist men inte minst behöver vi utföra en förflyttning från byråkratiskt systemfokus till demokratiskt ägande – där individen står i fokus. Låt individen äga sin egna data och därmed underlätta för delning.