Belgisk polisstyrka slutför säker, mobil-första omvandling
Informationsdelning är nu mycket enklare för tjänstemän och supportpersonal – tack vare Microsoft Teams på en kraftfull och säker digital plattform.
Mia Forsäng
Affärsområdeschef skola och högre utbildning
Covid-19-pandemin har genererat en ström av förslag från enskilda och små grupper kring hur utbildning skulle kunna förändras. Vi har uppmärksammat ett stort intresse för frågan: ”Hur kan man på bästa sätt dra nytta av de nya möjligheter som uppstått till följd av avbrottet?” Vad människor behöver är möjligheter att kunna samarbeta och hitta handlingsvägar som kan fördjupa undervisningen för elever och lärare. Samt att använda nya undervisningssätt som leder till bättre resultat.
I artikeln hävdar vi att lösningarna finns framför oss. Vi har möjligheten att på ett kreativt sätt hantera de akuta frågor som uppstår och lära oss av denna distansupplevelse, samtidigt som vi bryggar till ett omdefinierat utbildningssystem.
Vi skissar på en strategi för att gå från denna kris till ett framtidsfokuserat system i tre faser:
Fas 1: Avbrott identifierar de lärdomar som har kommit under de första månaderna som skolorna har varit stängda. När systemen var med om avbrottsfasen var de tvungna att navigera genom tre zoner: den osäkra zonen, utbildningszonen och tillväxtzonen (se sidan 3–4 i artikeln). Zonerna är inte avgränsade eller åtskilda, kanske inte ens sekventa, men de frågor som ställs i varje zon ger en möjlighet för system och individer att förstå vad som fungerar och att därefter kunna vidta åtgärder.
Fas 2: Övergång beskriver olika sätt för att planera och öppna upp när pandemin fortfarande skapar osäkerhet med hjälp av ”School Reopening Tool”. När systemen börjar öppnas upp är flexibilitet viktigt eftersom det nya normalläget kan omfatta en kombination av distans- och klassrumsundervisning. Fyra viktiga riktlinjer för att hantera övergångsfasen är följande:
Fas 3: Omdefiniera lägger fram en vision som gör det möjligt för alla elever att trivas och förbereda dem med kunskaper för att hantera tvetydighet och förändring. Den här fasen bygger på det bästa av traditionella och innovativa metoder och insikter från distansundervisning för att forma nya, flexibla och smidiga modeller för blandade lärmiljöer. Denna tid av osäkerhet har gjort frågan om vilken typ av undervisning som krävs år 2020 och framtiden. För att omdefiniera undervisning måste vi fundera över vad vi vet om det, våra elever, teknikens nya roll och komplexiteten i en osäker framtid.
Sex viktiga frågor kan leda till noggrann eftertanke och användas för att engagera alla som behöver vara en del av lösningen:
När människor diskuterar och börjar överväga nya sätt för undervisning märker vi att många vill ta tillfället i akt för att ändra det grundläggande undervisningsparadigm som bygger på föreläsningar och läroböcker. Istället finns det en önskan om nya varianter som både engagerar och fördjupar eleverna i en mer autentisk och givande undervisning. Några av dessa nya paradigm har redan utvecklats där system för ”djupinlärning” har införts. Djupinlärningsupplevelser är sådana som ger en utbildning som sitter kvar hela livet. De är helt personanpassade, elevcentrerade samarbeten som också är motiverande för eleverna när de ägnar sig åt ämnen som verkligen intresserar dem. När undervisningsmiljöerna låter elever vara med som bidragsgivare och förändringsbidragare börjar de utveckla en känsla av effektivitet. Relationer och engagemang – undervisningens hörnstenar – betonas i den här elevcentrerade modellen. Röst, val och agens är centrala för djupinlärning.
Hur ser undervisning av hög kvalitet ut i den nya hybridmiljön? Tekniken kommer att vara framträdande när det gäller välmående och utbildning. Under avbrotts- och övergångsfaserna är tekniken avgörande för att samhällen och elever ska kunna hålla kontakt med varandra. Vad som har utkristalliserat sig är det mer kraftfulla sätt som tekniken kan användas på när den går från att bara vara ett leveranssystem till ett verktyg för samarbete. I gengäld kommer välmående (mentalt och fysiskt) och relaterade relationer att vara grundläggande för undervisningen. Undervisningen i sig kommer att växa och bygga vidare på känslan av syfte och mening hos barn och ungdomar som i sin tur kan bidra till en bättre värld för sig själva och andra.
Vad som har utkristalliserat sig är det mer kraftfulla sätt som tekniken kan användas på när den går från att bara vara ett leveranssystem till ett verktyg för samarbete. @NewPedagogies #NPDL @Joannequinn88 @michaelfullan1…KLICKA FÖR ATT TWEETA
Alla barn behöver och förtjänar en bra utbildning. Över hela världen finns en allt större insikt om att utbildningssystemen måste förbättras och att man behöver testa nya metoder för att kunna uppnå detta. För att säkerställa elevernas välmående och akademiska framgång måste vi omdefiniera läroplaner, undervisnings- och bedömningsmetoder, lärarnas och elevernas roller i undervisningsmiljön med mera.
Vi anser att den plötsliga övergången till distansundervisning globalt, även om den har varit oerhört svår, har fått ledare inom skolsystemet och lärare att verkligen fundera över vad som fungerar bäst för eleverna och vilka innovationer som man ska ta fasta på. Detta kan i gengäld leda till tryck uppåt för viktiga politiska förändringar. Det kommer krävas kreativitet och mycket arbete för att påskynda dessa förändringar samtidigt som man främjar elevernas lärande och säkerställer ungdomars och lärares välmående. Genom att eftersträva denna typ av omvandling eftersträvar vi även en bättre framtid för mänskligheten.
Det är viktigt att vi agerar nu!
För att få en bättre förståelse av detta nya ämne uppmuntrar vi dig att ladda ner hela artikeln och lyssna på ett webbinarium när Microsofts Barbara Holzapfel och Mike Tholfsen leder en diskussion med oss om undervisningens framtid. Vi hoppas att dessa resurser kommer att hjälpa dig att omdefiniera undervisningen när du blickar framåt.