Barncancerfonden satsar på multimodal AI för att besegra barncancer

Kan AI rädda fler barns liv? I projektet BrainChild samlas forskare, teknikbolag och Barncancerfonden kring ett gemensamt mål: att utrota barncancer med hjälp av data och avancerad teknik.
– Vi tror att BrainChild kommer att revolutionera barncancervården, inte bara i Sverige utan globalt, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden.

I Sverige överlever 85 procent av barn som drabbas av cancer. Internationellt sett ligger vi långt fram – men 15 procent av barnen dör fortfarande. Och bland dem som överlever tvingas många leva med i många fall svåra komplikationer från sjukdomen eller behandlingen.

Utvecklingskurvan för överlevnad steg brant under flera decennier, men har sedan början av 2000-talet planat ut. Nya idéer krävs för att uppfylla Barncancerfondens vision: att alla som drabbas av barncancer ska överleva och kunna leva ett långt och gott liv.
– Vi måste hitta nya sätt att behandla barn med cancer – och för det behöver vi mycket mer data, som vi kan lära oss av tillsammans, säger David Gisselsson Nord, professor Lunds universitet och senior rådgivare på Barncancerfonden.

Nya svar med hjälp av avancerad AI

BrainChild är ett nytt, lovande projekt och en av Barncancerfondens största satsningar någonsin. Målet är att få fler barn att överleva. Projektet syftar till att skapa möjligheter för AI och maskininlärning att samla, strukturera och analysera hälsodata – i syfte att förbättra diagnostik och behandling.

Med på tåget är bland annat forskare, Barncancerfonden, Microsoft och den svenska staten. Microsoft bidrar med säkra IT-lösningar och verktyg som hjälper forskarna att snabbt se mönster i hur gener, behandlingar och resultat hänger ihop.
– Det är ett av de mest ambitiösa projekt vi någonsin har gjort. Och det är möjligt för att så många drar åt samma håll, säger Ola Mattsson, generalsekreterare på Barncancerfonden. Anna Eklöf, projektledare för BrainChild fyller i:
– Vi tror att många av svaren redan finns. Utmaningen är att samla och strukturera datan så att sambanden kan bli synliga.

Etik och ansvar

Men datainsamling kan vara känsligt och överväganden om personlig integritet står mot nyttan av att kunna använda data i forskningssyfte. Patientsäkerheten är viktig. Här är Ola Mattsson tydlig:
– Det finns ett berättigat fokus på integritet. Men vi menar att det också är oetiskt att inte använda data som faktiskt kan rädda liv, säger han.

David Gisselsson Nord har en nyckelroll i BrainChild. Han är klinisk ledare för en av BrainChilds första pilotstudier, som handlar om att sammanföra klinisk information med storskaliga data baserat på så kallad helgenomsekvensering samt digital bild. Materialet kommer från drygt 500 barn i Sverige som har drabbats av solida tumörer och behandlats mellan åren 2021-2024..

Överlevnadsgraden i Sverige är hög, men för barnen som drabbas av återfall sjunker den till runt 50 procent. Det finns ett behov av att byta ut tunga cytostatikabehandlingar mot mer riktade läkemedel, som ofta innebär mindre biverkningar och färre sena komplikationer efter avslutad behandling.
– För att kunna erbjuda nya, mer skonsamma behandlingar måste vi förstå varför vissa barn svarar på dem och andra inte. Det kan vi bara göra genom att lära av verkliga data från verkliga patienter, säger David Gisselsson Nord.

AI som medhjälpare

För att kunna strukturera och lära sig av den insamlade datan tar forskarna hjälp från Microsoft. Forskarna lär AI att granska bilderna och datan för att upptäcka mönster som även den mest skarpsynta patologen omöjligt kan upptäcka.

Det sker en snabb utveckling inom området där nya multimodala modeller specialiserade inom hälso- och sjukvård är under utveckling. Det ger forskare och kliniker nya möjligheter att koppla samman insikter från journaldata, genomik och bilder.

I dag krävs det mycket manuellt arbete från patologer för att lära upp AI:n – men i framtiden hoppas David Gisselsson Nord att processen blir mer automatiserad.
– AI kan hitta mönster som vi inte ser med blotta ögat. Det handlar inte om att ersätta läkaren utan om att ge oss bättre verktyg för att fatta rätt beslut.

BrainChild förändrar hur vi förstår barncancer

Han menar att tekniken kan komma att förändra hur vi förstår de olika diagnoserna.
– Vi har visualiserat genetisk information och överlevnad i samma verktyg. Det är första gången jag sett det. Och det förändrar hur man förstår sjukdomen – plötsligt ser man att vissa barn med samma genetiska förändring har överlevt och andra inte, säger han.
–  Det väcker nya frågor. Då börjar man fundera: vad är det mer som avgör?

Pilotstudien visar på projektets potential och att det faktiskt fungerar. Nu börjar uppskalningen med fler datakällor, bredare användning och nya diagnosgrupper.
– Vi har en tydlig plan för de närmaste åren. Vi bygger vidare tekniskt, men samtidigt jobbar vi med påverkan, regelverk och partnerskap. Allt behöver hända parallellt, säger Anna Eklöf.

Från Sverige – till resten av världen

David Gisselsson Nord ser särskilt stor potential för fattigare länder med brist på patologer och där överlevnadsgraden vid barncancer är låg.
– AI kan bli ett sätt att sprida avancerad diagnostik dit där det idag inte finns experter. Det handlar om att demokratisera och revolutionera barncancervården globalt.

Tekniken och modellen som BrainChild bygger på kan skalas upp och anpassas. I framtiden tror David Gisselsson Nord att tekniken även kommer att användas på andra patientgrupper.
– Vi börjar med barncancer, men det här sättet att arbeta kan tillämpas på andra cancersjukdomar och till och med helt andra diagnoser.

Läs mer om BrainChild: en datadriven kamp mot barncancer 

Faktaruta:

Barncancerfondens forskningsstöd – 40 år av framsteg

4,5 miljarder i stöd – Sedan 1982 har Barncancerfonden finansierat forskning, vård och utbildning för bättre behandlingar och livskvalitet för barn med cancer.

Internationellt samarbete – Barncancerfonden stöttar projekt som möjliggör för svenska barn att delta i globala läkemedelsstudier, vilket ger snabbare forskningsresultat och tillgång till nya behandlingsmetoder.

Diagnostik i framkant – Sverige var bland de första att införa helgenomsekvensering för alla barn med cancer, en metod som förbättrar diagnostiken, möjliggör individanpassad behandling och främjar internationella forskningssamarbeten.